Fåglarnas bästa vän

På Stockholms Vildfågel rehab görs det ingen skillnad på en utskälld stadsduva eller en beundrad havsörn. Hos grundaren, eldsjälen och djurvännen Victor Persson är alla fåglar lika mycket värda. Han är känd för att fixa de mest omöjliga skador på sina patienter – med sitt eget liv som insats.

Text: Therese Jahnson Bild: Stockholm Vildfågel Rehab

Den ljusgråa enplansvillan, belägen i ett lugnt villaområde i Åkersberga, ser vid första anblicken ut som vilken vanlig villa som helst. Det som inte syns från gatan är de gigantiska fågelburarna som pryder skogstomtens baksida. Grundaren av Stockholms vildfågel rehab, Victor Persson, visar mig runt bland tilltufsade silltrutar, svanar och stadsduvor. Stadsduvorna bor i ett isolerat hus, inrett med sittpinnar, element och en nattlampa, berättar han stolt. Det är ingen tvekan om att alla fåglar, oavsett art, har det bra här.

– Här inne är det hopp och flax-träning och buren intill är till för flygträning, berättar Victor och pekar entusiastiskt framför sig. Fåglar som använder sina vingar för att hitta mat och jaga rörliga byten är vi väldigt noga med att flygträna.

Victor har alltid älskat djur men fåglar är alltid det djur han kunnat mest om, ända sedan barnsben. Men någon fågelskådare har han aldrig varit.
– Jag är mer intresserad av hur de lever etologiskt och funkar anatomiskt, säger Victor.

Idag är han den enda viltrehabiliteraren i hela Svealand, Gästrikland och Östra Götaland som har tillstånd för rehab av alla fågelarter.
– Det betyder att jag inte behöver avliva svanen, örnen eller duvan som hittas skadad. Vi har faktiskt tillstånd att sy ihop den, sår-behandla den och avgifta den. Vi är kända för att laga skador som man kan tycka är avlivningsfall.

Victor vill ge alla fåglar en chans
Idéen att starta en egen rehabilitering av fåglar fick Victor när han jobbade med att köra djurambulans runt om i Stockholms län. Han upptäckte då att veterinärklinikerna inte prioriterade att rädda de fåglar som lämnades in, även om skadorna var små och gick att laga.
– Vi kunde hålla på i timmar med att fånga in en skadad gräsand som sedan bara avlivades. De tog bara hand om häftigare djur, berättar Victor.

2014 fick Victor och hans pappa Lars Persson tillstånd från Länsstyrelsen att starta ett eget rehabiliteringscenter för vilda fåglar. I början var det bara fokus på att rädda duvor, svanar och änder – de fåglar som ingen annan ville ta hand om. Men helt plötsligt tog de både havsörnar och ugglor under sina vingar. Rehabiliteringen startade på föräldrarnas tomt men när antalet fågelpatienter hastigt ökade till ca 1500-1800 stycken per år räckte inte ytan till. Så när granntomten tillslut blev till salu kunde Victor köpa den och bygga ut verksamheten. Idag är trävillan som ligger på tomten även hans hem och trädgården delar han med sina patienter. Fåglarna har blivit hans liv, något som kostar i tid och inte minst i pengar.

– Du kan inte ta emot skadade djur, gå till jobbet och sedan bara hoppas på att de överlever tills man kommer hem. De behöver tillsyn, mediciner och rehab, säger Victor.

Bidrag från privatpersoner
Idag drivs kliniken som en ideell förening. Bidragen kommer inte från kommunen eller någon statlig myndighet utan det är helt och hållet djurälskande privatpersoner som swishar in summor. Förutom Victor jobbar nu sex stycken volontärer på kliniken, däribland hans föräldrar som hjälpt till från allra första början. Tre stycken volontärer hjälper till ute på fältet.

Vi vandrar vidare bland fågelkvittret på Stockholms vildfågel rehab. Europas största uggla, Berguven, huserar i den största buren på tomten. Han hittades med ena vingen bruten i två delar efter en sprängning i ett berg.
– De hade missat att Berguven häckade i berget. Den här klarade sig, men hans föräldrar dog, förklarar Victor där vi står på lagom avstånd och beundrar den ståtliga ugglan.

Berguven, som hittills suttit blixtstilla uppe i ett hörn, breder nu ut sina stora vingar och flyger bort till andra sidan. Victor har satt upp flera kameror i buren så att han kan följa ugglans utveckling. Det är viktigt att den kan flyga riktigt innan den släpps ut i frihet igen.

Alla arter klarar inte en läkt skada
80-85 procent av de ca 2000 fåglar som kommer in till kliniken varje år återhämtar sig så pass bra att de kan släppas ut i det fria efter rehabiliteringen. Men i vissa fall är det mer humant att avliva än att rehabilitera en fågel. Det är helt beroende på hur arten lever, förklarar Victor.

– Jag kan laga en vinge på en Bivråk men det kommer att bli ett litet handikapp och det kan inte den arten klara, för den ska ner till Angola och tillbaka. Du fixar den och så släpper du ut den och så störtar den i medelhavet eller i Gobiöknen. Eller så får den överbelastnings-artros i den friska vingen för att den måste kompensera och då svälter den ihjäl. En Ormvråk kan vara mer stationär och jaga på ett helt annat sätt och klara det handikappet som blir av en fraktur som läkt ihop igen.

De ringmärker alla fåglar som flyger långt med naturhistoriska riksmuseet, på så vis har de koll på att de klarar sig hela vägen och inte dör redan när de kommit ett kvarter bort.
– Vi har ringmärkt över 1000 fåglar och rapporterna vi får in från hela världen visar på att det vi gör fungerar.

Blyförgiftning är ett stort problem
Telefonen ringer konstant under tiden vi sitter på altanen och pratar. En vanlig dag så här i mitten på september kan det vara upp emot 30-40 personer som ringer in med rapporter om skadade fåglar. Under sommarhalvåret ökar antalet samtal till ca 130-180 per dag.
– Folk ringer in flera gånger i veckan med rapporter om svanar som sitter fast i fiskelinor. Det är extremt mycket skräp och fiskelinor i vassarna, säger Victor.

Att fåglarna får i sig bly är också en stor anledning till skador. Svanarna blir blyförgiftade av bland annat blymönjefärg – en färg som förut användes för underredsbehandling av båtar. Blymönjefärg som sjunkit ner till havets botten åker upp till ytan igen när det t.ex muddras vid bygge av en ny brygga eller ramp. På så vis får svanarna i sig bly när de äter.

Victor berättar att de får in ca 15-25 havsörn per år och att 99,9 procent av dem har blyskador.
Den stora sjöfågeljakten, jakten på skarvar och den ökade säljakten är problemet, förklarar han. Havsörnarna blir blyförgiftade när de äter det kvarlämnade djuret som blivit skjutet med blyhagel. Slaktrester som lämnas i skogen efter jakt är också ett problem.
– Kan man ta med sig bytet eller kan man välja ett blyfritt alternativ att skjuta med? Det finns en hel uppsjö av det idag. Många jägare är dock extremt duktiga och hänvisar till oss och hjälper till, så inget ont om jägarna och jakten. Jag är jägare själv. Det som avgör är hur man agerar efter att man skjutit skottet.

Fåglarna har gjort honom sjuk
Det är dags för Victor att ta emot de nya patienter som Djurambulansen har lämnat i en liten bur vid ingången. Men innan han kan komma i kontakt med fåglarna måste han ta på sig handskar och skyddsmask. Att viga sitt liv åt fåglarna har inte enbart kostat i tid och pengar. Hälsan har han offrat med. Så pass att han en gång var riktigt nära döden. Det visade sig att Victor utvecklat en svår allergi mot damm från fåglarna som kallas Hypersensitivitetspneumonit. När han andas in dammet angriper ett enzym från fåglarna hans lungor.
– Jag måste skydda mig annars dör jag, berättar han.

Victor öppnar försiktigt upp luckan till den lilla buren. Där, i en låda av papp, ligger en trött liten trast som verkar vara skadad i ena vingen. Han tar tag i den lilla papperslådan och skyndar in i kliniken.

Hur ska du agera om du ser en skadad fågel?

* Ta en bild på fågeln/ situationen och skicka ett sms till Stockholms Vildfågel rehab på 072-56 95 112
* Är fågeln i direkt fara så har du tillåtelse att flytta på den, men du måste tänka på din egen säkerhet!

På https://svr.nu/hittat-en-fagel/mer hittar du mer specifik information om olika fågelarter i olika situationer.

Vill du vara med och göra skillnad och hjälp tusentals fåglar att återfå hälsan efter sjukdom eller skada? Patienterna är helt beroende av din hjälp för att kunna släppas tillbaka i det fria. Alla som arbetar inom verksamheten är volontärer, så även Svrs veterinärer.
Du kan stödja Stockholms vildfågelrehab genom att bli månadsgivare, ge en gåva eller bli medlem i vår förening. Swishnummer: 123 281 19 58