Dalarö lanthandel

Utan de lokala handlarna stannar skärgården, den skulle i alla fall bli mycket tråkigare. Sjönära var på plats när Dalarö lanthandel slog upp dörrarna för säsongen.

Text: Nicolas Jändel Foto: Jessica Welander

Stamkunden med tweedkostymen kunde inte vara gladare. Äntligen har lanthandeln öppnat igen. Kanske har frun stått och fört undan gardinen i fönstret, fått en skymt av att dörrarna öppnats och att skylten hänger uppe. För nu tycks hon ha skickat ner maken med en handskriven lapp i handen för att handla.

– Nu har vi mjukstartat inför påsken, men senare framåt maj-juni har vi varor längs hela gatan. Det verkar som vi vunnit Dalaröbornas hjärtan. Nu blir det kaos på gatan igen, ler en av butiksägarna, Åsa Linnman, medan hennes kollega plockar ihop varor till mannen i tweed.

Allt sitter i detaljerna. Rätt smaksättning på skagenröran, rätt val av frukt och grönt, rätt kött, rätt teblandningar och rätt servicenivå. Dalarö lanthandel verkar ha lyckats med precis detta. Nu när affären slagit upp dörrarna lagom till påsk, verkar den ha varit efterlängtad på Dalarös lilla smala centrumgata.

Lådor och korgar har fyllts på, hyllorna har dammats av och burkarna står uppradade med nya etiketter. Säsongen kan börja.

– Visst går kroppen igång lite extra när det börjar bli dags. Det är kul att börja förbereda och samtidigt skönt att städa undan och stänga på hösten i september, berättar Åsa.

Hon har tillsammans med delägarkollegan Maria Namwongsa stegvis förvandlat den forna frukt- och gröntaffären till butik, lunchrestaurang, delikatessaffär och café sedan 2004 då de drog igång. Planen för den här säsongen, om de får tillstånd, är att kunna erbjuda även en öl eller ett glas vin till luncherna. Båda jobbar halvårsvis med lanthandeln och tjänar faktiskt ihop tillräckligt för att kunna vara lediga resten av året.

Deras nisch har varit att satsa på kvalitet. Båda har butiksvana sedan tidigare, från saluhall respektive grönsaksbutik på Östermalm i Stockholm och de går igång på att hela tiden göra saker bättre. Och kunderna är både nyfikna och matintresserade, även om gränsen kanske går vid vita persikor för 25 kronor styck.

– Vi har nog tidigare haft ett rykte om oss att vara dyra. Men nuförtiden tycker jag nog vi har något för de flesta plånböcker. Vi riktar oss till både sommargäster och ortsbor, även om sommargästerna dominerar, säger Åsa.

– Men det är också därför vi öppnar så pass tidigt på säsongen och stänger så pass sent. Vi vill visa Dalaröborna som bor här året runt att lanthandeln faktiskt finns tillgänglig under en längre period.

Åsa beskriver lanthandeln lite som en ”sambandscentral” där alla i samhället träffas – förr eller senare. Och tvärs över gatan ligger fiskhandlarn, så det brukar bli en skön ström av folk här under högsäsong.

Bakom den pittoreska fasaden ligger många timmars hårt, målmedvetet slit. Arbetsdagarna börjar 05.00 med varuinköp och uppackning och slutar vid 20.30-tiden, sex dagar i veckan under sommarperioden. Då är det totalt 7-8 personer i styrkan.

– Ja, då blir det tidiga morgnar men jag och Maria är ganska samkörda och kompletterar varandra bra. Hon är bäst på frukt och grönt och jag är bäst på mat, berättar Åsa, som själv har ett landställe på näraliggande Ornö.

Måsarna kastar flyktiga skuggor över gatan och skränar högljutt. Det är precis som att de också har fått nytändning efter vintern. Om det är skränet från dem eller doften från kaffemaskinen som gör det är oklart. Men mannen med tweedkostymen ser om möjligt ännu nöjdare ut nu när han bytt ut den handskrivna lappen mot en välfylld påse i handen och promenerar ut i vårsolen.

Tre klassiker från Dalarö lanthandel

-Skagenröran.

-Banankakan.

-Kolapajen.

Fakta om Dalarö

Dalarö är inte stort, men är faktiskt ett skärgårdssamhälle som växer. Idag bor mellan 1 000-1 500 personer här. Orten, en av de sista utposterna, har alltid varit ett viktigt nav i den södra skärgården. Härifrån går färja till Ornö och Utö med omkringliggande öar.