Anna på Ostmakeriet

Ostmakeriet på Rindö

Anna Kälvebrand föll pladask för hantverket med att ysta ost och valde att satsa fullt ut och startade ett Ostmakeri på Rindö, som idag även gör glass.

Text: Julia Pettersson Foto: Fotgraf-annae

Anna var tidigare florist och när hon blev arbetslös kände hon att hon ville starta något eget. Det var en vän till henne som sa ”ska du inte hålla på med ost?”.
Anna anmälde sig till några ostkurser och kände direkt att hon hade hittat rätt. Det var egentligen inte själva osten som lockade starkast, utan att få vara kreativ och utöva ett hantverk.

– Under min uppväxt var det inte särskilt mycket mamma Scan och liknande, utan det var mat från grunden. Vilket också gjort att jag alltid tyckt om mathantverket, förklarar Anna.

Tyckte du det var svårt att göra ost till en början?
– Det är komplicerat att få till en bra ost. Det krävs verkligen ordentligt med träning och jag är glad att kunderna har stått ut med mig under dessa 12 år nu, säger Anna och skrattar till.

Anna letade efter en egen gård till en början för att kunna driva allt själv. Men familjen ville inte flytta och hon insåg snabbt att det är en väldigt stor uppgift att både driva gård och ostmakeri, därför valde hon att enbart fokusera på osten och försöka bli väldigt bra på det. Av en slump fick hon tag i det gamla regementet på Rindö och öppnade café och ostmakeri där.

Hon berättar att det var de vackra fönstren hon fastnade för på fastigheten, och idag är hon väldigt glad att det blev just Rindö.
– När jag flyttade hit fanns det inte så mycket häromkring. Nu har ön utvecklats i takt med att jag och mitt Ostmakeri har utvecklats, så det känns helt optimalt. Och jag trivs väldigt bra att ha mitt ostmakeri här.

Vad är så speciellt med ost?
– Man blir aldrig fullärd, man får hela tiden lära sig något nytt. Det är en spännande process där om man rör på ett annat sätt, eller använder någon annan värme så blir det ett annat resultat. Skruvar man på nån parameter värme eller man rör lite längre, då blir det en annan typ, en annan variant av ost.

– Jag har gått flera kurser och valt att vidareutveckla mig inom flera typer av ost. Men nu erbjuder jag inte bara ost utan gör även egen glass. Vilket också är jätteroligt!

Har du någon som hjälper dig?
– Jag har ett gäng sommarjobbare. Och min man hjälper mig mycket, han är lite av en allt-i-allo. Han har viktiga uppgifter, bland annat hämtar han mjölken från gården Öster Grytinge i Riala och så ansvarar han för osten i Oskar Fredriksborgs fästning genom att bland annat vända och borsta osten, berättar Anna.

Hur länge lagras en ost?
– Ungefär 3-6 månader. Min cheddar lagras nio
månader för att få sin rätta karaktär. Oxdjupet sex månader för att bli en nötig ost. Anna berättar att osten får en jordig karaktär av att lagras i källare och att den får smak av rummet.

Ingen konkurrent – snarare kollegor
Anna är väldigt tacksam för alla fina samarbeten hon har och inte minst av det samarbetet som finns mellan de olika mejeristerna i landet.
– I vår bransch är man generös med att dela med sig av kunskap. Tror det bland annat beror på att vi aldrig kan få samma resultat oavsett. Vi är inte på samma plats, har inte samma mjölk, inte samma mjöksyrebakterier, då går det inte att göra samma ost. Och alla är då väldigt generösa att hjälpa varandra.

När man gör ost använder man 500 liter mjölk, men det är bara 11% som faktiskt blir ost, resten blir vassle. Anna brukar lämna det vidare till en biogasanläggning men har nu också börjat använda det till att göra glass – som hon kallar för Glassle, vilket dem dessutom vunnit pris för att vara en innovativ lösning.

Ostmakeriets Glassle

Har du någon favoritsmak?
– Min favoritglass är nog Möja punchäpple – glass med äpple och punsch från Långviks krydderi på Möja. Experimentlusten ligger främst på glassen nu. Gällande osten vill jag mest förädla de ostarna jag har nu och göra dem riktigt bra. Medan glassen vill jag testa mig fram och komma med nya smaker, så det kommer ni få se mer av här ute framöver, berättar Anna.

Hon hoppas på att göra glassen lika känd som hennes ost.
– Jag vill att de ska bromsa i rondellen och komma ner och äta glass här!