Båtkärlek på Hummelmora varv

Ute på södra Ljusterö har familjen Nystedt hittat sin bas. Här driver de varv och snickeri precis vid vattnet. Kärleken till båtar har löpt som en röd tråd genom livet.

Text: Nicolas Jändel Foto: Jessica Welander

Klockslaget 9.00 är heligt. Då samlas medlemmarna på familjeföretaget Hummelmora varv & snickeri på södra Ljusterö tillsammans med mekanikern Janne Löfdahl från Örsö, för att äta frukost ihop. En timme senare, då ljuset börjar värma upp nattstela presenningar och tampar, startar arbetsdagen.

Utsikten är det inget fel på. Rakt ut mot Stensvik. Klipporna i norrläge som kanar ner mot vattnet är, så här i februari, delvis snöbeklädda. En frukost i den här miljön skulle gärna få hålla i sig hela vägen fram till lunch.

– Jag brukar tänka hur härligt det är att kunna äta frukost vid stranden, när min syster ringer då hon står i trängseln på tunnelbanan, säger Viveca Nystedt.

Hon och maken Janne Nystedt har bott här på Ljusterö i 30 år. Innan dess bodde de i stan, men det är som att en magnet har dragit dem allt närmare havet. De har flyttat allt längre ut tills de till slut hamnade på Ljusterö.

Nu jobbar de ihop på det gemensamma företaget, tillsammans med sonen Max. Och alla verkar älska båtar. På väggen hänger en polaroidbild på Max när han kanske är två år och sitter och leker i en plastbåt i verkstan. Och även om det kan bli isolerat, så gillar de livet och lugnet här ute, som plötsligt bryts av Jannes högljudda telefonsignal.

– Han som ringde var en granne som hämtar vår bil från service i Täby. Det är precis så det funkar här ute. Man hjälps åt. På färjan eller i affären träffar man alltid folk som haft barn i samma skola, berättar Janne Nystedt, som själv får ”krupp” om han är ifrån båtverkstan mer än tre dagar.

I verkstan är det inget som lämnats åt slumpen. Längs väggarna hänger tvingar och filar i precisa rader och i väl uppmärkta lådor finns lednycklar, skruvmejslar och hylsnycklar.

Snart kommer våren, då börjar högsäsongen på varvet. Då är det hektiskt för alla, även för kollegan Janne Löfdahl, som är motorbåtskille och expert på motorer. Han hyr in sig i familjen Nystedts lokaler med sin firma Löfdahls marinservice.

– Våren är en rysare. På hösten är det ingen som bryr sig om båten, och ingen känner någon brådska. Men på våren ska alla ha hjälp samtidigt och vill komma i sjön. Då är det bråttom, säger Janne Löfdahl.

Även han skulle ha rysligt svårt att leva utan båtarna och skärgården, trots att ö-livet kan ha sina sämre sidor.

– När isen inte går att gå på, men det ändå inte är öppet vatten, då är allting ganska hårdjobbat. Lasta, bära, köra. Det blir många moment. På sikt vore det skönt med en övernattningslägenhet på fastlandet, säger Janne Löfdahl, som ibland tar skotern till jobbet om det är bra is.

Överallt står båtar. Totalt är det 130 stycken på vinterförvaring, som presenter i väntan på att öppnas. Vi stannar upp vid träbåtarna. Det är som att fernissan, detaljerna, träpluggarna och beslagen liksom vill berätta något. Att de bär på en historia. En gammal Criss craft här, en Petterssonbåt där.

För familjen Nystedt utgör båtförvaringen huvuddelen av inkomsten, men de utför också reparationer och service. Att varje år ta upp och lägga i alla båtarna med kran och lastare är som ett jättepussel. Och de skulle egentligen kunna ha plats för ännu fler.

– Även om vi kan så vill vi inte växa, det är inte därför vi bedriver verksamheten. Min dröm är att Max, som redan är mycket kunnigare på båtar än jag, tar över så att jag enbart kan ägna mig åt hobbybyggande, säger pappa Janne och sneglar mot Max, som spricker upp i ungefär samma leende som på polaroidbilden.

Det bästa med Ljusterö:

Max Nystedt – ”Att slippa bilköerna”.

Janne Nystedt – ”Det är skönt att bo i ett litet samhälle, man känner så många. När jag sitter på färjan på väg hem känner jag ett stort lugn”.

Janne Löfdahl – ”Bekantskapskretsen, allt duktigt folk som man känner. Jag tror det är enklare att hitta riktiga vänner här ute än i till exempel stan”.

Viveca Nystedt – ”Ljusterö är ett bekvämt ställe för att vara i skärgården, man kan alltid ta sig hit med bil om man vill, det är en stor fördel”.